Senaste inläggen
Först så packade vi mest ihop och sånt i stugan. Sen åkte vi till Skara sommarland och igen.
Freia och jag började med att åka Gruvtåget, den är så j'vla kul! Vi åkte den några gånger. Sen köpte vi dricka, godis, glass. Sen åkte vi Gruvtåget igen. Åkte den några gånger.
Sen gick vi till en toalett eftersom Freia var kissnödig. Efter Freia varit på toa så gick vi till en lekpark och gjorde lite olika saker där. Dels så åkte vi en linbana, man satt på en liten rund platta ochs en åkte den fram och tillbaks.
vi hade sagt till Johan, Emil och Robin att vi skulle möta dom vid omlädningsrummen klockan 13.00 Fast Freia och jag kom en kvart efter, men jaja.
freia och jag käkade inte på samma ställe som Johan, Emil och Robin.Freia och jag åt en varsin våffla. Fast våffla var hård, torr och den var typ bara gjord på socker! Ibland hittade man också små sockerklumpar.
vi gick sedan till dom andra och matade fiskarna med pommes frites. Sen åkte Freia, Johan, Emil och Robin Tranan 3 gånger. Och efter dte så köpte Freia och jag sockervadd. Visste ni att varje sockervadd man får innehåller bara 1-2 sockerbitar? Så det är egentligen mest luft!
Sen åkte Freia och jag "slänggungorna" tror jag att den heter. Ni vet, såna gungar som går runt i en cirkel. Vi åkte den 3 gånger. Vi åkte den för Gruvtåget var tillfälligt avstängd. Men sen öppnade den igen så då åkte vi den några gånger.
Vi mötte sen på Johan, Emil och Robin och då åkte Freia, jag, Emil och Robin gruvtåget tillsammans.
Innan vi åkte hem så åkte Freia, Robin, Emil och Johan Newton.
På hemvägen så stannade vi till en gång och åt på nån vägresturang. Jag åt Ägg med bacon och stekt potatis. Var riktigt gott.
Just det, när jag kom hem så sprang jag direkt till Django. Jag satte mig n bit ifrån honom. Och så sa jag "Django pojken, kom det är jag!". Då sprang han hur fort somhelst och hoppade på mig av lycka. Han blev JÄTTE glad!!! Han verkade verkligen känna igen mig, och jag blev så glad att jag nästan började gråta. Det är så himla kul att han visar att han verkligen älskar mig.
Idag är det fredag. Fast det här är ett tidsinställt inlägg som jag skrev i onsdags.
Just nu är jag med Freia och hennes familj i Skara sommarland säkert, eller om vi är påväg hem.
Antingen är mina kaniner avlivade eller så ska dom bli det. Det är därför det här är den värsta fredagen nånsin.
Idag blir jag bara en hundägare. Tur att jag har Django, annars hade jag dött!
Fem vänner kan man få
Fem vänner kan man mista
Men vänner som ni blir aldrig glömda
För i mitt hjärta är ni gömda
Min mamma har lämnat alla mina fem kaniner hos veterinären. Så dom ska avlivas imorrn :'(
Men då slipper dom lida.
Jag sov ju hos Freia. Sen åkte vi ganska tidigt på morgonen. Och bilresan var lllååånnnggg!
Vi stannade till på Coop och handlade lite grejer. Vi fikade lite där också.
Sen fortsatte vi mot Mc donalds. Och så käkade vi lunch där.
Sen åkte vi direkt till Skara sommarland. Vi började med att åka bergodalbanor. Fast jag åkte ingen eftersom jag är så rädd. Jag var påväg att åka Gruvtåget, men jag fegade ur.
Sen gick vi till poolerna och vattenrushbanorna. Jag och Freia började vara i en pool. Sen gick vi till en pool med en klätterställning i poolen. Gjorde lite olika grejer.
Sen så hade inte Freia och jag så mycket mer att göra i poolerna och allt. Så vi gick tillbaks där vi var först. Och då skulle jag försöka åka Gruvtåget. Andra försöket fegade jag ur igen. Men sen åkte jag två gånger! Det var hur kul som helst!!! :D
Sen badade Freia och jag i poolen med klätterställningen ett tag till.
Sen åkte Freia och jag Gruvtåget 2 (eller om det var 1?) gånger igen.
Köpte också popcorn innan det, mums!
Sen började ju massa bergodalbanor stänga. Freias pappa åkte också vattenskidor och han klarade hela banan.
Gjorde mycket små grejer emellan också men det där var nog viktigast.
Sen åkte vi till stugan. Käkade buffé och fixat iordning sängarna och lite annat.
Imorrn så ska vi ta med alla våra grejer och åka till Skara sommarland igen. Sen ska vi åka hem.
Eftersom min kanin Bummel dog för han blev uppäten av räven. Vi hade honom bara i ungefär 3 månader, men det är en annan historia.
Iallafall så ville jag ha en ny kanin. Så vi åkte till djuraffären och köpte Roland. Först fick han bo uppe i vårt hus. Och på dagarna öppnade vi altandörren så han fick gå själv som han ville. Vi hade inget stängsel heller. Redan efter 3 dagar såg han ut att stortrivas.
Pappa satte ibland på vattenspridaren och då hoppade han genom. På nätterna när vi sov uppe så gick han fritt runt här i huset. Och ibland sov han i soffan. En gång så sprang han upp till mammas och pappas sovrum och hoppade upp i sängen, pappa vaknade direkt när han hoppade upp i sängen. Så då hoppade Rolle (som han kallades för) skamset ner på golvet igen. Och på nätterna så brukade han gå till lådan med Lego och ta en legobit i munnen och kasta den bakåt.
Jag började självklart lära honom hoppa hinder. Jag satte några hinder i rad, och jag behövde bara släppa kopplet så hoppade han alla hinder och när han hade hoppat alla så stannade han snält och väntade på att jag skulle bära tillbaks honom så han kunde börja om.
På lördagskvällarna när vi satt i soffan med massa godis så hoppade han också upp i soffan och så jagade han godissålen. Och framförallt ostbågarna!
En gång när vi lekte "kurragömma" så räknade jag och han sprang och gömde sig på toaletten. Fast det visste ju inte jag så jag råkade stänga dörren till toaletten och han satt där i säkert 3 timmar!
Sen så gav vi Roland till Freia eftersom min mormor var alergisk så vi kunde inte ha kvar honom. Men det blev bråk mellan han och Freias kaniner så vi tog tillbaks honom sen. Och då fick han bo i källaren.
Men han behövde sällskap så vi köpte Lars som sällskap åt honom. Först bråkade dom, men sen blev dom bästa vänner.
En dag åkte jag och min familj och några kusiner till bresse. När vi hade grillat och så så badade jag, Vera, Alma och Emil. Och mamma och några andra åkte hem för att lämna lite grejer. Sen kommer mamma tillbaks och till mig att Roland hade dött. Att han låg död på gräsmattan när jag kom hem. Och att hon redan hade begravt honom. Han blev ungefär 6 år.
Men jag vet inte om jag tror på det, varför fick inte jag vara med och begrava honom?
Jag saknar honom så himla mycket. Han var som en människa. Iband får jag en känsla av att han är här. jag önskar bara att jag hade fått se honom en sista gång.
Han var inte som andra kaniner, han var speciell.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 |
16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|