Thessan är en perfekt häst för mig. Hon är absolut en typisk "Vilma häst". Jag önskar bara att hon var större. Eller att jag var så liten som jag var första dagen jag träffade henne. Alltså för typ 3 år sen. 

Hon är pigg, duktig på att hoppa, enkel att få i form, lydig men ändå lite busig ibland. Hon är 19 år men har ändå så mycket energi. och framförallt så har hon en stor personlighet. Hon betyder så mycket för mig. 

Fats jag har ju Manessa nu. Men om jag får för Freia så ska jag börja hålla på med henne medans dom håller på med happy och Dreamy. Dom håller ju på rätt mycket med dom hästarna, och jag kan ju gå en promenad med Thessan. Eller om dom är i paddocken kan jag hålla på med henne där. Bara jag får hålla på med henne. 

 

Freia

5 augusti 2013 21:55

Att det där med längden alltid ska förstöra allting. :/

http://freialovehorses.bloggplatsen.se

Vilma Pettersson

5 augusti 2013 23:19

Japp :/

 

Åsa

5 augusti 2013 22:04

Klart du får följa med när vi ska till Happy o Dreamy.

Vilma Pettersson

5 augusti 2013 23:19

Tack :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

jag ska byta blogg, igen. Ska byta till en ny på bloggplatsen.se. Men vet inte vad den ska heta. Jag skriver upp den här sen. ...

Nu har jag bytt blogg till: vilmapettersson.horseworld.se .   Följ gärna mig på den bloggen.     ...

Jag ska kanske ta bort denna blogg. Och göra en ny på bloggplasten. Men jag vet inte? Dels så kan jag skriva om alla åsiktsinlägg då. Och allt.    Men vi får se.   Har nån nått förslag på bloggnamn isåfall? Snälla kommentera det isåfall. I...

Jag har typ varit hos mormor hela dagen. Åt lunch där och så. Och så åkte jag i hennes rullstol eftersom hon har ju brytit foten.    Ska snart på valpkurs med familjen och Django. Fast han är ju min familj så. Undra vad vi ska lära oss idag. För ...

Det var en häst som flyttade, som hette Race. Eller så heter han? för jag vet inte om han har dött.   Iallafall så var det så att våran ridlärare sa att vi skulle rida med jockeyläder för en hel lektion, och när vi skulle galoppera så sa aldrig h...